EPBD — och vad det faktiskt kräver

Vad EPBD är

EPBD står för Energy Performance of Buildings Directive — direktiv (EU) 2024/1275 om byggnaders energiprestanda. Det trädde i kraft den 28 maj 2024 och skulle vara infört i medlemsländernas lagstiftning senast den 29 maj 2026.

I Sverige skedde det genom ändringar i plan- och bygglagen och i lagen om energideklarationer, som gäller sedan den 1 juli 2026. Boverket har därutöver tagit fram nya och ändrade föreskrifter.

Direktivet är inte nytt utan omarbetat. Det som är nytt är skärpningarna — och att flera av dem riktar sig mot det befintliga beståndet, inte bara mot nybyggnation.

Kravet på fastighetsautomation

Sedan den 1 januari 2025 ska byggnader som inte är bostadshus ha ett system för fastighetsautomation och fastighetsstyrning, om uppvärmningssystemet eller luftkonditioneringssystemet har en nominell effekt över 290 kW. Kravet gäller befintliga lokalbyggnader oavsett om något byggs om — det utlöses alltså inte av en renovering utan av byggnadens storlek.

Systemet ska enligt direktivet kunna:

• Följa energianvändningen löpande. Kontinuerligt övervaka, registrera och analysera hur mycket energi byggnaden använder.
• Jämföra mot riktvärden. Sätta byggnadens prestanda i relation till något — ett tidigare läge eller en referens.
• Upptäcka effektivitetsförluster. Se när ett av byggnadens installationssystem presterar sämre än det ska.
• Informera den ansvarige. Meddela om möjligheter att förbättra driften, så att avvikelsen leder till en åtgärd.
• Prata med installationerna. Kommunicera med anslutna system i byggnaden och fungera oberoende av fabrikat.

2030 sänks tröskeln till 70 kW

Det är den förändring som betyder mest. Från 2030 gäller kravet på fastighetsautomation ned till 70 kW nominell effekt i stället för 290.

290 kW är stora fastigheter — den nivån träffar en begränsad skara. 70 kW är en helt annan mängd byggnader: kontorshus, mindre handelsfastigheter, skolor, verksamhetslokaler. Många fastighetsägare som i dag står utanför kravet kommer in i det.

Fastighetsbranschen planerar i årscykler och samordnar gärna åtgärder med annat underhåll. Det är därför tidpunkten är värd att känna till i förväg — inte för att något behöver göras i dag, utan för att den som vet när kravet kommer kan lägga åtgärden där den ändå passar.

Självreglerande värme, rum för rum

Ett separat krav gäller anordningar för att reglera inomhustemperaturen. De ska vara självreglerande och styra temperaturen i varje rum eller i en angiven zon. Termostatventiler på radiatorer är det vanliga exemplet.

Kravet gäller nya byggnader, och i befintliga byggnader när en värmegenerator eller värmecentral byts ut eller utökas — förutsatt att installationen är tekniskt och ekonomiskt genomförbar.

Det här handlar om rumsnivån: hur värmen fördelas när den väl är ute i systemet. Det är en annan fråga än hur mycket värme som skickas ut och när, och de två löser olika problem.

Energideklarationen får en ny skala

Energideklarationen byter till en klasskala från A till G, där A motsvarar en nollutsläppsbyggnad. Kraven utökas dessutom — bland annat vid betydande ombyggnader och för offentliga byggnader.

Klassen bestäms av byggnadens energiprestanda. Det är samma värde som avgör placeringen i andra sammanhang, och det som en sänkt förbrukning påverkar direkt.

Så fördelas arbetet

Kravet på fastighetsautomation gäller ett system för hela byggnaden: mätning av energianvändningen, jämförelse mot riktvärden, avvikelsedetektering över byggnadens installationer, och kommunikation dem emellan. Det systemet är fastighetsägarens, och det är en egen upphandling.

ClimaCore arbetar i ett av leden — värmestyrningen. Enheten avgör vilken framledningstemperatur byggnaden behöver och när, vilket är en av de poster ett fastighetsautomationssystem sedan mäter och följer upp.

Bedömningen av om en byggnad uppfyller kraven görs mot byggnaden som helhet, av den som granskar. Ingen enskild produkt avgör den saken.

Vad ClimaCore bidrar med

ClimaCore är mjukvara som fortlöpande räknar fram vilken framledningstemperatur byggnaden behöver, utifrån prognos i stället för utetemperaturen just nu. Fyra saker följer av det.

• Lägre energiförbrukning. Mindre överskjutning betyder mindre värme som aldrig behövdes. Sänkt förbrukning förbättrar energiprestandan — samma värde som avgör klassen på energideklarationen.
• Lägre toppeffekt. Värmen tillförs innan behovet uppstår i stället för som en korrigering efteråt, vilket jämnar ut de kalla morgnarnas efterfrågan.
• Högre komfort. Jämnare inomhustemperatur ger färre svängningar mellan för varmt och för kallt.
• Energiuppföljning. Förbrukningen före och efter installationen matas in i systemet, som ställer upp jämförelsen.

Enheten kopplas in mellan utegivaren och den reglercentral som redan står i huset, vilket gör den oberoende av vilket fastighetsautomationssystem byggnaden har eller kommer att få.

Vanliga frågor om EPBD och fastighetsautomation